Man skall hjälpa, inte stjälpa!
Krasslig är en hälsoportal med specialinriktning att hjälpa människor med sjukdomsrelaterade problem samt kritiskt granska den svenska sjukvården. På Krasslig skapar man en egen profil, chattar med andra användare, lägger upp sina sjukdomsproblem och deltar aktivt med egna kommentarer. Hemsidan kryllar av inlägg som är fyllda med erfarenheter och nyfikna frågor omkring hälsa och sjukvård.
|
|
|
Rubrik: Om ägglossningen |
|
1. Hur sker ägglossningen?
Efter att man har haft en menstruation ökar tillverkningen av ett hormon, FSH (follikelstimulerande hormon) som påverkar äggstockarna och gör att ägget mognar inne i sin blåsa i äggstocken.
Under tiden som ägget mognar ökar äggstockarna i sin tur tillverkningen av det kvinnliga hormonet östrogen. Detta hormon gör också att slemmet i livmoderhalsen förändras. Slemmet blir lättgenomträngligt så att spermier ska kunna ta sig igenom och gör även så att de har lättare att överleva. De höga östrogennivåerna påverkar också hypofysen, som ger signal till äggstockarna via ett hormon, LH (luteiniserande hormon) att ägglossning ska ske.
När äggblåsan, follikeln, brister lossnar ägget. Blåsan som släppt ifrån sig ägget får en inväxt av celler och bildar ett litet organ, en gulkropp, i äggstocken. Gulkroppen tillverkar hormoner. Det viktigaste heter progesteron och är ett kvinnligt hormon som får slemhinnan i livmodern att växa och bli rik på blodkärl. Där fastnar ett ägg som blivit befruktat, sedan det vandrat ner genom äggledaren.
2. När sker ägglossningen?
Ägglossningen sker mellan 12 och 16 dagar före väntad mens. Det betyder alltså att tiden från första mensdagen till ägglossning kan variera tidsmässigt hos olika kvinnor beroende på hur lång menscykeln är.
3. Vad händer om ägget inte blir befruktat?
När ägget har lossnat från äggstocken bildas något som kallas gulkroppen som tillverkar hormoner som är viktiga för att bygga upp slemhinnan i livmodern och göra den näringsrik.
Om inget ägg har blivit befruktat och fastnat i slemhinnan behövs inte gulkroppen längre. Då skrumpnar den, mängden progesteron sjunker. Detta är signalen som får slemhinnan att stötas ut som en blödning, en menstruation.
4. När är det störst chans att ägget blir befruktat?
Under ägglossningen och det första dygnet efteråt är chansen som störst att ägget blir befruktat. Man brukar räkna med att man har ägglossning mellan 12 och 16 dagar före den dag man väntar sin nästa mens.
När ägget lossnar fångas det upp av äggledaren och vandrar ner i livmodern. Under denna vandring kan det bli befruktat av mannens spermier. Om ägget inte blir befruktat lever det ungefär i ett dygn.
Ägget har störst chans att bli befruktat om man har samlag från ungefär tre dagar före den dag som man har ägglossning, till en eller två dagar efter den dagen.
Ägget är bara befruktningsbart ett halvt till ett dygn och det kan stressa de allra flesta par som försöker bli gravida. Men eftersom spermierna kan leva inne i livmodern i flera dagar kan de vänta på ägget när det kommer. Därför är det bättre att ha samlag två till tre dagar i veckan, oavsett vilken dag i cykeln det är, än att försöka pricka in ägglossningsdagen.
5. Hur vet man när man har ägglossning?
Apoteket säljer test som mäter ett hormon som heter LH. Hormonet börjar öka i mängd en till tre dagar före ägglossningen. Man kan säga att LH-ökningen är en signal till äggstocken att den ska släppa ifrån sig ägget. Hur pass snabbt LH-mängden i kroppen går tillbaka varierar litet från kvinna till kvinna.
LH utsöndras ur kroppen med urinen, i vilken man alltså kan mäta mängden av hormonet. Man bör utföra urintestet några dagar i följd, vid samma tidpunkt. Hur man gör står i ett litet häfte som finns i förpackningen.
Den test man använder på kvinnokliniker mäter mängden progesteron i blodet. Man gör detta dag 21 och dag 23 i menscykeln och då ska värdena vara över en viss nivå för att visa att det har skett en ägglossning, men det går inte att se exakt när man haft ägglossning.
Tidigare var man hänvisad till mer osäkra metoder för att ta reda på när ägglossningen sker. Man kan pröva sekretmetoden och temperaturmätning, men det kan vara svårt att tyda resultaten.
Slidsekretet, flytningen, ändrar sig när man har ägglossning, och blir genomskinligt och liknar äggvita. Slemmet är för det mesta ganska lättflytande, men precis före ägglossningen är sekretet mera segt och trådaktigt. Om man tar litet slem från slidan på pekfingret när man tror att har ägglossning och trycker fingret mot tummen och sedan försiktigt drar isär pekfingret och tummen, uppstår det en tunn slembro, som kan bli 3-6 centimeter lång innan den brister. Det här är ett tydligt tecken på att sekretet är trådaktigt. Ibland blir det också rikligare. Efter ägglossningen återgår det till att bli mer gulvitt och ogenomskinligt.
Förut ansågs det vara en bra metod att mäta sin kroppstemperatur på morgonen innan man går ur sängen. Numera anses metoden vara tveksam. Mätningen går till så att man kontrollerar sin temperatur under de dagar man har ägglossning. Då stiger temperaturen oftast med 0,3 - 0,5 grader, för att sedan ligga kvar där fram till nästa mens. Det är viktigt att man alltid mäter vid samma tid och med samma förutsättningar. Mätningen kan vara svår och påverkas av många andra faktorer som infektioner och stress. Dessutom är det först efter att ägget lossnat som tempen stiger och då är det som regel för sent för ägget att bli befruktat.
Om man försöker bli gravid är det bättre att ha ett regelbundet samliv två till tre gånger per vecka, än att försöka pricka in rätt dag.
6. Betyder varje mensblödning att ett ägg har lossnat?
Har man regelbunden mens så har man också med största sannolikhet regelbunden ägglossning. Det kan hända att ägglossningen uteblir en månad, men att man får en mensblödning som vanligt. Detta är vanligare när man blir äldre och är inget att oroa sig för. Men det betyder alltså att man vissa menscykler inte har någon ägglossning att mäta. Oftast blir blödningsmönstret lite oregelbundet också.
7. Vad beror det på att man ibland inte har någon ägglossning?
Att ägget inte lossnar kan bero på att det ibland finns för låg nivå av hormonet östrogen i blodet. Livmoderslemhinnan fortsätter trots detta att växa som vanligt under menscykelns gång. När man har en riktig mens är det gulkroppshormonet som signalerar till slemhinnan när det är dags att lossna. Då stöts den ut i ett sjok tillsammans med ägget och man får en samlad mens.
Eftersom ägget inte har lossnat när östrogennivån är för låg, har det heller inte bildats någon gulkropp. Trots detta blir slemhinnan i livmodern tjock och lossnar av sig själv till slut. Man kan eventuellt märka detta på att blödningen oftast blir längre och gör mindre ont än vanligt. Detta är vanligare när man blir äldre, men förekommer i alla åldrar.
8. Kan man göra något för att öka kroppens produktion av ägg?
Man föds med alla sina ägganlag, ungefär åtta miljoner. De bildas alltså inte under livet utan finns med från början. När man sedan är i puberteten finns cirka 400 000 kvar. Av anlagen är det 450 som kommer att ovulera, vilket betyder att ägget lossnar från äggstocken när det är moget för befruktning. Då har man ägglossning.
9. Varför fungerar inte äggledarna?
Om äggledarna inte verkar fungera som de ska brukar det i de flesta fall bero på att man har haft en infektion tidigare i livet, till exempel klamydia. Det kan också bero på medfödda förändringar, men det är mer sällsynt. En infektion kan orsaka stopp i äggledarna så att ägg och spermier inte kan mötas och då sker heller ingen befruktning. En infektion kan även göra att äggledaren vidgas och blir slapp som en påse, och det hindrar också befruktning.
|
| |
| Område: Graviditet | Skriven av: Doktorn |
|
Kommentarer och svar från medlemmar
Skriv kommentar
Var vänlig logga in eller registrera dig för att skriva en kommentar.
|
Artros (Arthrosis deformans) är en sjukdom som bryter ned en eller flera leders brosk, ofta kallad "ledförslitning".
Psoriasis är en ärftlig sjukdom som man riskerar att drabbas av om man har medärvt anlag för psoriasis på föräldrarnas sidor.
Diabetes innebär att bukspottskörteln inte klarar av att producera tillräckligt med insulin vilket kan ge symptom som trötthet, kramper.
Depression är en psykisk sjukdom som kan klassificeras i flera olika undergrupper varav en är egentlig depression.
Hjärt- och kärlsjukdomar är sjukdomar som påverkar hjärtat och blodkärlen på ett negativt sätt.
