Man skall hjälpa, inte stjälpa!
Krasslig är en hälsoportal med specialinriktning att hjälpa människor med sjukdomsrelaterade problem samt kritiskt granska den svenska sjukvården. På Krasslig skapar man en egen profil, chattar med andra användare, lägger upp sina sjukdomsproblem och deltar aktivt med egna kommentarer. Hemsidan kryllar av inlägg som är fyllda med erfarenheter och nyfikna frågor omkring hälsa och sjukvård.
|
|
Rubrik: Misstag och djup ånger |
|
Har ni någon gång gjort ett riktigt stort misstag? Ni vet, ett sådant där superstort misstag som man varje dag ångrar och vill göra ogjort, fast som för alltid kommer att ha gjorts. Det har jag, flera stycken dessutom.
Det kan vara något du gjort och ångrar, eller kanske något du ångrar att du inte gjort men också något du sagt eller inte sagt och ångrar i efterhand, men att det då är för sent. Ett exempel är den där tjejen jag såg en dokumentär om på Tv, hon som liftade in till stan med en okänd man. Trots obehag och trots chanser att komma därifrån fortsatte hon att åka med honom. Hon borde inte åkt med den där mannen, hon borde vetat bättre, hon borde tänkt mer. Men hon gjorde inte det.
Mannen hon åkte med stannade helt plötsligt mitt ute i ingenting och satte en vadderad låda över tjejens huvud så att hon varken kunde se, höra eller göra något som helst ljud i från sig. Sedan körde han henne till en gård där han höll henne till fånga under hemska förhållanden som sexslav under flera år.
Jag kan tänka mig att den där tjejen ångrade sig rejält för det dumma misstag hon begick med tanke på de hemska konsekvenserna, speciellt eftersom att hon flera gånger tänkte på att hoppa av bilen och fick chans till det, men ändå inte gjorde.
Mitt största misstag är att jag svek en av de personer jag tycker allra mest om. Gång på gång dessutom. Det känns helt sjukt hur elak, egoistisk och brutalt tanklös jag var. Hur jag kunde vara så osäker på mig själv att det gick ut över andra och hur jag lät mina dumma misstag drabba andra, människor som jag verkligen gillar.
Jag vet inte riktigt orsaken till mina misstag, mer än att det är jag själv som är skyldig till dem, ingen annan. Jag vet också att det är jag som måste ta konsekvenserna av dem, hur jobbigt det än känns. Ofta drabbas jag av ångest över mina misstag när jag tänker på vad jag gjort, och tänker på det gör jag varje dag. Plötsligt har jag fått väldigt svårt att vara glad, men däremot väldigt lätt till tårarna. Det känns så konstigt att tänka vad jag gjort, för mina misstag är verkligen inga misstag jag eller någon annan trodde att jag skulle göra. Det känns fortfarande verkligen inte som att det är JAG som gjort allt det där hemska, för hur kunde jag vara så konstig? Hela grejen är nästan precis lika konstig som det med tjejen som blev tillfångatagen när hon liftade. Hur kan man vara så dum att man gör något trots alla varningsklockor man får? Jag vet inte, och säkert ingen annan heller för den delen.
Det enda jag vet är att jag alltid i hela mitt liv kommer att ånga mig över vad jag gjort, över mina fruktansvärda misstag. Jag kommer aldrig att förlåta mig själv för att jag tillät mig själv att begå så många (eller ens ett) stora misstag.
|
|
Område: Ungdomsproblem | Skriven av: Maria |
|
Kommentarer och svar från medlemmar
|
Man kan aldrig ändra det som redan hänt så visst får du ångest. Men vad du än gjort kan det va svårt för den andra personen att förlåta eller glömma. |
[Svara på denna kommentar] |
|
 |
Skriven av Issa för 5126 dagar sedan |
|
|
-1 Diggar |
|
|
det är bara bita ihop och ta följderna..men visst förstår jag hur du känner och tänker. |
[Svara på denna kommentar] |
|
Skriv kommentar
Var vänlig logga in eller registrera dig för att skriva en kommentar.
|